Elektroniska recept förbättrade kontrollen av patienternas medicinering och ledde till en förbättring av kvaliteten på medicineringen. Av en färsk undersökning framgår att ordinerandet av skadliga läkemedelskombinationer minskade betydligt i landsbygdskommuner tack vare e-recept.

Undersökningen, som bygger på de omfattande registermaterialen hos forskare vid VATT, Jyväskylä universitet, Åbo universitet och University of Pennsylvania, påvisar fördelarna med elektroniska recept då det gäller att förbättra kvaliteten på läkemedelsbehandling. Att läkemedelsordinationer sparas i en nationell elektronisk receptdatabas underlättar informationsutbytet mellan aktörerna inom hälsovården, så att läkemedelsfel och skadliga läkemedelskombinationer kan undvikas.

I undersökningen granskades användare av det vanliga blodförtunnande läkemedlet warfarin och de recept på antiinflammatoriska analgetika som de ordinerats åren 2007–2014. Kombinationen warfarin och antiinflammatoriska analgetika är en av de vanligaste skadliga läkemedelskombinationerna. Enligt riktlinjerna för vård och behandling borde dessa läkemedel inte användas samtidigt på grund av den ökade blödningsrisken.

– Vår undersökning visar tydligt på e-receptens möjligheter att förbättra kvaliteten på läkemedelsbehandling. I landsbygdskommunerna minskade receptordinationer av skadliga läkemedelskombinationer betydligt till följd av reformen, konstaterar specialforskare Tanja Saxell på VATT.

Stora regionala skillnader i kvaliteten på läkemedelsbehandling

Simultan användning av warfarin och antiinflammatoriska analgetika var av materialet att döma vanligt förekommande innan e-recepten infördes. Andelen skadliga läkemedelskombinationer på kommunnivå var då i genomsnitt sex procent, och det fanns stora regionala skillnader (2–19 procent) i kvaliteten på läkemedelsbehandlingarna. Av de kommuner som hörde till den sämsta fjärdedelen var hela 80 procent landsbygdskommuner.

Enligt undersökningen minskade ordinationerna av skadliga kombinationer av warfarin och antiinflammatoriska analgetika med hela 35 procent i landsbygdskommunerna när e-recept infördes. Förändringen beror framför allt på att kvaliteten på den läkemedelsbehandling som gavs av icke-specialiserade läkare förbättrades i dessa kommuner. I stadskommuner eller tätortskommuner kan motsvarande fördelar inte observeras.

– Resultaten kan delvis förklaras med regionala skillnader i läkarnas erfarenhet och kunskaper. Bristen på specialläkare utanför storstäderna påverkar inte bara tillgången till vård, utan även läkarnas möjligheter att konsultera specialister, funderar doktorand Mikko Nurminen på Åbo universitet.

E-recepten förbättrar informationsutbytet mellan läkare

Systemet med elektroniska recept förenhetligar den information om patienternas medicinering som står till de olika aktörernas förfogande. Undersökningen visar att e-recepten förbättrar informationsutbytet mellan de läkare som vårdar patienten. I landsbygdskommuner ledde e-recepten till en betydande minskning av ordinationerna av skadliga läkemedelskombinationer då dessa läkemedelsordinationer kom från olika läkare. Även om det förbättrade informationsutbytet underlättar beslutsfattandet och samordningen visar resultaten att det fortfarande finns utrymme för förbättringar i det nuvarande systemet.

– Det nuvarande systemet skulle kunna ha nytta av tilläggsegenskaper som skulle underlätta uppföljningen av den aktuella medicineringen som helhet och stödja förebyggandet av skadliga läkemedelskombinationer bättre än i nuläget, konstaterar forskardoktor Liisa T. Laine på University of Pennsylvania.

– Hälsovårds- och informationssystemen i Finland är splittrade. Tillgången på läkare och läkarnas permanens varierar också regionalt. Enligt vår undersökning är förenhetligande av informationssystemen inom hälsovården på nationell nivå en viktig faktor för att säkerställa kvaliteten på artificiell behandling, i synnerhet i glesbebodda områden, säger forskarna.

Finland är ett av de ledande länderna i världen då det gäller elektronisk informationshantering och digitalisering inom hälsovården. Det elektroniska e-receptsystemet, som bygger på en nationell receptdatabas, är ett gott exempel på detta.

E-recept infördes stegvis i kommunerna i Finland åren 2010–2014.

– Att systemet infördes stegvis gör att man kan jämföra kvaliteten på läkemedelsbehandling i kommuner som annars är likartade, men där reformen genomfördes vid olika tidpunkter. På så sätt får man tillförlitlig information om e-receptens effekter, konstaterar professor Petri Böckerman på Jyväskylä universitet.

Undersökning:
Petri Böckerman, Liisa T. Laine, Mikko Nurminen ja Tanja Saxell (2020) Information Integration, Coordination Failures, and Quality of Prescribing. VATT Working Papers 135.